Till umu.se

CERUM i media

Mindre kultur ger mer inflyttning

Reportage med Rolf Hugoson om "Mindre kultur ger mer inflyttning" i tv4.

Ej tillgänglig längre.

Mindre kultur ger mer inflyttning

Det är inte orimligt att Umeå når målet på 200 000 invånare till 2050. Det menar Forskare på Umeå Universitet. Men trots att kommunen är beredd att satsa närmare 10 miljarder på bland annat kultur och infrastruktur, tror forskarna att det krävs nått mer för att nå målet.

Se på www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_umea

"Fem starka grupper styr över Umeå"

[Umeå 2011-06-09] Umeå växer. Det gör beslutsfattandet spretigare, men så länge debatten är högljudd går utvecklingen framåt. Rolf Hugosson, lektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, varnar för tillväxt som leder till förnöjsam tystnad.

Läs hela artikeln i Västerbottens-kuriren

"Gruvorter blir som oljeplattformer"

[Luleå 2011-06-07] Professor Nils-Gustav Lundgren har i många år följt samhällsutvecklingen i norr. Enligt honom är risken stor att Malmfälten och Pajala blir som oljeplattformar där arbetskraften transporteras in och ut men inte bosätter sig.

Läs SVT Nordnytts sammanfattning av intervjunSe hela intervjun på SVT Play

"Ny rapport om utvecklingsstrategi"

[Skellefteå/Umeå 2011-06-07] Bildandet av Region Västerbotten har inneburit ett trendbrott i utvecklingspolitiken i Norrland.

Läs hela artikeln i Norran

"Att bygga med och inte för människor"

[Umeå 2011-03-23] Nya tankebanor för Umeås framtida utveckling presenterades under symposiet Rethinking Umeå på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.

Läs hela artikeln på Västerbottens folkblads hemsida

"Investeringar skapar attraktiv boendemiljö"

[2011-03-21] Skellefteå "Jag tycker det är positivt att det är en bredd bland investeringarna" Det säger Anna Jonsson som forskar om industriinvesteringar i Norrland

Läs hela artikeln från Norran här

"39 000 jobb"

Personal sökes! - 39 000 kvinnor och män till Västerbottens län de kommande 10 åren! Det är slutsatsen av CERUMs analys i rappporten som gjorts på uppdrag av Region Västerbotten.

Region Västerbotten har regeringens uppdrag att etablera en regional kompetensplattform i Västerbottens län. Syftet är att öka samarbetet i regionen kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt.

Se inslaget på SVT Västerbottens nytt

Jättesatsning planeras för länsidrotten

[Umeå 2011-02-01] Västerbottens idrottsförbund planerar en jättesatsning med förhoppning att kraftigt öka idrottsnäringen i länet. De tillfrågade finansiärerna är positiva och en satsning på drygt 18 miljoner kronor kan komma att inledas redan i höst.

Läs hela artikeln

"Det är hit man kommer när man kommer hem.."

[Umeå/Norrbotten 2011-01-27] Nils Gustav Lundgren, professor i statskunskap vid Luleå Tekniska
Universitet, avslöjar hur krigsplanen mot allt som levde i skogen sattes i
verket. ...

Lyssna på hela inslaget

"Och lyckligast av alla är..."

[Umeå 2011-01-12] Piteåbor är lyckligast i norr. En ny undersökning visar att människor i Piteå och Skellefteå är lyckligare än genomsnittet i norra Sverige.

"Optimism lika viktigt som inkomst""Optimism lika viktig som inkomst" (5:04)
Pitebor är 28% lyckligare än det norrländska genomnsittet. Mannen bakom undersökningen förklarar.

Geografisk hemvist kan också påverka lyckan och lyckligast av dem alla är Pitebon, tätt följd av Skel­leftebon

Lyssna på inslaget

"Umeå lockar inte inlandsborna"

[Umeå 2011-01-10] Umeå brukar framställas som en magnet för folk och företag i länet. Men när folket i Västerbottens inland packar flyttlasset är det inte Umeå som lockar, det visar en färsk rapport.
Vilken stad skulle du helst flytta till?

Det är Cerum, centrum för regional vetenskap som kommit med en ny konjunkturrapport.

Minst attraktivt är länets största stad för Vilhelminaborna. Två av tre flyttlass går istället utanför länet enligt SCB:s statistik.

Men om det är Umeå som tömt inlandet hittills går inte att säga med ledning av den statistik som finns.

– Nu jobbar vi på att försöka förbättra våra modeller för befolkningsprognoser, säger Lars Westin, professor och föreståndare för Cerum, till Västerbottens-Kuriren.

Lyssna på inslaget via:

Sveriges radios (P4 Västerbotten) hemsida

"Piteåborna lyckligast"

[2010-12-31 Norrbotten] Piteåborna är lyckligast av alla i de fyra nordligaste länen.

– I snitt är de 28 procent lyckligare. För Piteåborna är det väl en bekräftelse på det de redan vet, säger Nils-Gustav Lundgren, professor i ekonomisk historia, till Piteå-Tidningen.

På uppdrag av landstingen har han undersökt på vilken ort lyckan är som störst. Totalt 2 392 personer besvarade enkäten.

Skellefteå kom på andra plats. Sundsvall och Östersund hamnade i botten på den norrländska lyckoligan.

Lyssna på inslaget via:

Sveriges radios (P4 Norrbotten)hemsida

"Bevisat - Piteborna är lyckligast"

[PITEÅ 2010-12-31] Grattis alla Pitebor! Nu är det bevisat. Ni är lyckligast av alla invånare i nordligaste länen. Det visar ny forskning från Nils-Gustav Lundgren, CERUM, Umeå universitet.

Läs hela artikeln på

Piteå-Tidningens hemsida

"Dags att ändra Norrlandsbilden"

[Luleå 2010-11-03] Bättre förutsättningar för växande tjänstenäringar och immigration från andra länder. Det är enda sättet att möta befolkningsminskningen i Norrland.

Läs hela artikeln på Norrbottens-kurirens hemsida

"Botniabanan har potential som kräver kompletterande satsningar"

[Umeå 2010-08-30] När Botniabanan börjar trafikeras ställer den ekonomiska utvecklingen nya krav att fortsätta skapa goda förutsättningar för befolkningen och företagandet. Det är därför nödvändigt att stations-orterna längs Botniabanan förmår erbjuda så konkurrenskraftiga och attraktiva miljöer att människor i alla åldrar vill leva och arbeta där. En järnvägsetablering i sig själv ger begränsade dynamiska effekter på befolkning eller näringsliv visar historien.

Läs hela artikeln på VK:s hemsida

Replik: "Skatteutjämning plus för Umeå och länet"

[Umeå 2010-06-22] Att Umeå kommun betalar avgift i kostnadsutjämnings-systemet kan tolkas som att staden har fördelaktiga befolknings- och kostnadsstrukturer. Men en kommun är inte en förlorare för att den betalar avgift till någon av delarna i skatteutjämningssystemet. Umeå och Västerbottens län går plus i hela systemet. Att Umeå kan bidra till att andra kommuner - i länet och i övriga Sverige - klarar sina kostnader för verksamheten är positivt. Det skriver Marcus Holmström och JohannaEdlund, som bägge är bägge verksamma vid Centrum för regionalvetenskap (Cerum) vid Umeå universitet.

Läs hela debattinlägget som är ett svar på artikeln "Hit går umebornas pengar" i VK 2010-06-17

"Umeå betalar mest"

[Umeå 2010-06-17] Västerbotten står för sina egna kostnader i kostnadsutjämningssystemet.
Umeå och Skellefteå betalar nämligen en högre avgift till systemet än vad övriga kommuner i länet får i bidrag.
– Vi ger mest i hela riket, säger nationalekonom Johanna Edlund.

Läs hela artikeln i Västerbottens Folkblad

“Flygstoppet kan få oss att tänka i andra banor”

[UMEÅ 2010-04-20] Ett hållbarare samhälle handlar inte bara om backup i form av mer järnväg och effektivare teknik.
– Människan måste också ha beredskap att vilja gå en annan väg, säger statsvetare Rolf Hugoson.

Läs hela artikeln i Västerbottens folkblad

"Allianser för inlandets framtid - kanske kan ett inlandets federativa råd fokusera på några huvudfrågor"

[UMEÅ 2010-03-13] Allianser måste byggas för att få fart på utvecklingen i inlandet. "Ensam är stark" är ett förlegat begrepp och passar absolut inte en region på tillbakagång. Kompetenstillförsel och offentlig servicenivå är två andra faktorer som måste tillgododses, två ämbetsområden som måste fungera om människorna som bor i inlandet även fortsättningsvis vill vara inlandsbor. Den enskilda människan och entreprenörens roll och betydelse får inte heller glömmas bort.

Läs hela debattinlägget i Västebottenskuriren

"Kolonial attityd mot Norrland, den rikaste regionen i Sverige"

[UMEÅ 2010-03-12] I debattartikeln "Norrland förlorar attraktivitet (27/2) skriver Lars Westin, Cerum, Umeå universitet, att Norrlands tillbakagång fortsätter både i fråga om befolkning och politisk makt. Hans slutsats är bland annat att det behövs en bredare portfölj av attraktiva livsmiljöer för att göra Norrland mer robust inför framtiden".

läs hela debattinlägget i Västerbottenskuriren

"Norrlands stora utmaning inför 2000-talet"

[UMEÅ 2010-03-03] Kan invandring och tjänstenäring rädda Norrland? Den tillspetsade frågan var utgångspunkt för gårdagskvällens seminarium om Norrlands demografiska framtid som tankesmedjan Fores anordnade i Umeå med Nils-Gustav Lundgren från Luleå tekniska universitet och CERUM, Thomas Westerberg från Region Västerbotten, Clara Sandelid från Fores och Torbrjörn Halvardsson från företagarna som debattörer. Svaret är ja.

Läs hela debattinlägget: "Norrlands stora utmaning inför 2000-talet"

"Norrland förlorar attraktivitet"

[UMEÅ 2010-02-27] Norrlands befolkningsmässiga tillbakagång fortsätter. Allt färre verkar trivas i Norrland. Andra platser är roligare att bo på eller ger bättre förutsättningar att förverkliga ett livsprojekt. Det är uppenbart att befolkningen under lång tid föredragit större städer och områden med en fokuserad och tydlig kvalitet. Några av de mindre kommunerna måste nu på allvar förnya det utbud av livsalternativ man erbjuder dessa. Det gäller att hitta en ny utvecklingsstrategi.

Det skriver Lars Westin, projektledare ACANALYS och professor i regionalekonomi vid Cerum, Umeå universitet.

Läs hela debattinlägget i Västerbottenskuriren

"Städer eller stagnation"

[UMEÅ] Norrland har inte prioriterat att bygga attraktiva städer. Det gör att unga människor flyttar. Urbanisering har under en lång tid varit ofrånkomlig och bildandet av en storregion kan ge den institutionella förändring Norrland behöver. Det menar professor Lars Westin.

Läs artikeln från Infrastruktur i Norr

"Städer eller stagnation"

"Miljardsatsningar i länet det kommande årtiondet"

[UMEÅ 2010-01-18] Det nya årtiondet bjuder på flera storsatsningar i övre norrland. Mångmiljardsatsningar som kan ge nytt liv i flera av de alltmer stagnerande inlandskommunerna. Men det är ett högt spel där vinsterna riskerar försvinna ut ur länet.

Ta del av hela artikeln och TV-inslaget på SVT Västerbottensnytts hemsida

"Små kommuner blir avvecklingsprojekt"

[LULEÅ 2009-12-30]. Norra Sverige misslyckas med att hantera sin egen framtid, anser professorn Nils-Gustav Lundgren, som ser ett tydligt skeende.

- Även om vi släpper ner ett Ikea i varje kommun fortsätter den befolkningsutveckling vi har.

Ta del av hela artikeln på Norrbottens Kurirens hemsida

"Inlandets räddning?"

[LULEÅ 09-06-11]. Som en norsk oljeplattform där man jobbar men inte bor. Professor Lars Westin varnar för en sådan utveckling i kommuner som Överkalix.
Här är hans alternativ för inlandets överlevnad
- Vinsterna från naturresursindustrin måste stanna i regionerna och investeras i bra boendemiljö.
Intervjun gjordes med tidningen Norra Socialdemokraten

Läs hela artikeln på Norrländska Socialdemokratens hemsida


Sidansvarig: Henrik Norin

Utskriftsversion