Till umu.se

Inspire policy making by territorial evidence

RISE Final Report

The RISE project - Identifying and Exchanging Best Practices in Developing Regional Integrated Strategies in Europe - investigates regional integrated strategies (RIS) and focuses on Randstad, Zealand, Västerbotten and West Midlands.

These regions are amongst the more economically advanced territories of the EU. The Randstad contains the Netherland’s two major conurbations and encompasses a complex range of powerful governance centres. The West Midlands includes the urban centres of Birmingham, the Black Country, Solihull and Coventry, as well as an extensive sub-urban and rural hinterland of shire counties. Västerbotten and Zealand are both primarily rural with low levels of urban concentration.

The final report includes case studies, useful handbook and toolkit. For all four stakeholders regions a profile has been drafted showing a detailed picture of the economic and social situation as well as the governance arrangements and planning system. The handbook describes the general setting of regional integrated strategies and creates awareness of the necessity to improve these and how. The toolkit presents a range of operational models, questions and recommendations that can be used as inspiration for policy makers and practitioners in reviewing the status of an existing RIS, finding ways to increase its level of integration and in preparing a new RIS.

Read the report at the ESPON Website.

Mot verkan! Via samverkan!

Richard Ström CERUM rapport nr 38/2011

[2012-02-06] Ny rapport om Region Västerbottens kulturdialog i skapandet av 2012 års kulturplan

Ladda ner!

Kommunala och regionala löner, fastighetspriser och attraktivitet - en studie av lönekostnadsutjämningen

Författare: Johanna Edlund och Marcus Holmström

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet för kommuner och landsting syftar till att ge alla invånare i Sverige likvärdig service oberoende av vilken kommun eller vilket landsting de valt att bosätta sig i. Utjämningssystemet som princip har brett politiskt stöd, men dess exakta utformning har ofta varit föremål för debatt. Utjämningssystemet består i huvudsak av två utjämnande system; inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. År 2008 infördes lönekostnadsutjämning vilken är en ny delmodell inom ramen för kostnadsutjämningssystemet, Lönekostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturellt betingade skillnader i kommunala lönenivåer och i delmodellen omfördelas medel från kommuner med ett relativt högt löneläge.

Föreliggande rapport kommer dels att diskutera de teoretiska motiven till en utjämning av lönekostnader och dels policyprocessen bakom delmodellens införande.

Ladda ner "Kommunala och regionala löner, fastighetspriser och attraktivitet"

Vill du veta mer om rapporten? Kontakta: Johanna Edlund

Marken i Västerbotten - användning, värde och ägande

Författare: Fredrik Björkman

[2011-06-21] En region har många olika tillgångar, vissa är materiella medan andra är immateriella. Den här rapporten syftar till att kartlägga marken som materiell naturtillgång.

Rapportens ambition är att visa på hur marken i Västerbotten är sammansatt, vilket markslag som är dominerande och vad det har för betydelse för hur marken används, dess värde och ägande.

Ett grundläggande antagande för rapporten är att ekonomisk tillväxt är avgörande för en regions konkurrenskraft och överlevnad på längre sikt. En del består därför i att kartlägga ägande av mark för att se hur stor del av marken som ägs av regioninvånarna själva.

Marken i Västerbotten - användning, värde och ägande

Frågor om rapporten? Kontakta: Fredrik Björkman

Kommunal kompetensförsörjning - Nuläge och mellankommunal samverkan

Författare: Andreas Forsgren

[2011-06-20] Finns förutsättningar för mellankommunala samarbeten bland Sveriges kommuner? Det är den centrala frågan som ställs i rapporten Kommunal kompetensförsörjning - Nuläge och mellankommunal samverkan. På sikt kommer förtätade samhällsstrukturer, en åldrande befollkning och stora pensionsavgångar sätta den kommunala nivån på stora prov. Arbetskraftsutbudet minskar på marknaden, erfaren personal försvinner ur verksamheterna. I samma takt förväntas vårdbehoven öka med en åldrande befolkning.

Rapporten har utarbetats efter en uppdragsförfrågan från Sveriges Kommuner och Landsting vid Centrum för regionalvetenskap, CERUM, Umeå universitet

Ladda ner:

"Kommunal kompetensförsörjning - Nuläge och mellankommunal samverkan"

Frågor om rapporten? Kontakta: Andreas Forsgren

Västerbottens befolkning och migration

Författare: Fredrik Garli

[2011-06-20] Två rapporter om Västerbottens befolkning och migration som beskriver utveckling och prognoser till 2025 har skrivts av Fredrik Garli.

Befolkningsutveckling och -prognoser - teori och tillämpning för Västerbottens län har skrivits tillsammans med Örjan Pettersson FD. Kulturgeografi.                       

Figur. in- och utmigration från Umeå                  

Rapporten behandlar befolkningsutvecklingen i Västerbottens län under perioden 1970-2025 vilket innebär att den dels gör en historisk tillbakablick över demografiska förhållanden i länet samt prognostiserar den framtida befolkningsutvecklingen. Prognoserna har utformatsmed det regionala Analys och prognosprogrammet rAps 3.2.

Den andra rapporten: Flyttningar till, från och inom Västerbotten - Flöden och åldersfördelning år 2009 aktualiserar frågan om var Västerbottens befolkning flyttar, samt varifrån de som flyttar in till Västerbotten kommer ifrån.

Ladda ner: Befolkningsutveckling och -prognoser - teori och tillämpning för Västerbottens län Flyttningar till, från och inom Västerbotten - Flöden och åldersfördelning år 2009     Har Du frågor om rapporterna?, Kontakta: Fredrik Garli

Hållbar regional utveckling i Västerbotten - En sammanfattning av resultat från ACANALYS

Författare: Lars Westin

[2011-06-08] Inför bildandet av Region Västerbotten aktualiserades frågan om vilket beslutsunderlag och vilken kompetens Västerbotten besatt för självständiga analyser av regionens utveckling. Sådan kompetens har blivit allt viktigare i takt med att regionerna fått ökad självständighet, och därmed ökat eget ansvar, när det gäller den ekonomiska tillväxten. Företrädare för landstinget och några kommuner i Västerbotten kontaktade CERUM vid Umeå universitet för att diskutera förstärkning av regionens kompetens inom regional analys. Projektet ACANLYS utvecklades av CERUM i samband med Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Lycksele och Umeå kommuner. Projektförslaget fick snabbt ett positivt bemötande från Företagarna, Handelskammaren och Skellefteå kommun. En ansökan om medfinansiering gjordes till strukturfonderna i Övre Norrland. I september 2008 kunde projektet starta. ACANALYS har haft projektmedel fram till sista juni 2011.

Den här rapporten återger några av projektresultaten

Ladda ner "Hållbar regional utveckling i Västerbotten - en sammanfattning av resultat från ACANALYS"

Norrländska utvecklingsstrategier under nya förutsättningar för tillväxt och beslutsfattande 1990-2010 - Förstudie

Författare: Martin Eriksson

[2011-05-24] Under de senaste åren har den regionala utvecklingspolitiken i Västerbotten förändrats kraftigt. Början på denna process var bildandet av Region Västerbotten 2008, som då tog över ansvaret för länets näringspolitik. Det förslag till regional utvecklingsstrategi som Region Västerbotten sedan presenterade i mars 2011 skiljer sig starkt från den traditionella bilden av hur näringspolitik har bedrivits i Norrland. Region Västerbotten framhåller bland annat att länets näringsliv och innovativa miljöer utgör centrala faktorer för att stärka konkurrenskraften. Istället för att ensidigt fokusera på kompenserande bidrag från staten, lyfter Region Västerbotten fram länets näringsliv och kompetensgivare som både givare och mottagare i den regionala utvecklingen.

Har du frågor om rapporten, kontakta: FD Martin Eriksson, tel. 090-786 62 32

Läs hela rapporten: Norrländska utvecklingsstrategier under nya förutsättningar för tillväxt och beslutsfattande 1990-2010

Konjunkturläget AC våren 2011

[Umeå 2011-05-20] Nu presenteras CERUMS konjunkturrapport för våren. Senaste prognosen för bruttoregionprodukten (BRP) i länet visar att förädlingsvärdet ökar med 3,9 % till 84 miljarder kronor under 2011. En kraftig uppgång som följer uppgången i riket som helhet. Konjunkturinstitutets senaste prognos visar på en ökning av BNP med 4,2 % under 2011.

Det är tydliga tecken på en stark återhämtning för Västerbotten efter senaste krisen men utmaningarna för framtiden kvarstår.

Ladda ner: Konjunkturläget för våren 2011
Mer information, kontakta:

  • Anna Norin, Region Västerbotten och CERUM (ansvarig för konjunkturläge AC)
  • Lars Westin, projektledare ACANALYS, CERUM
  • Thomas Westerberg, planeringschef Enhet för regional utvecklingsplanering, ERUP

För distribution av Konjunkturläge AC, kontakta: Fredrik Björkman, CERUM eller 090-786 51 55

Nypublicering av "Labour Market Areas and Employment Zones"

- New Regional Divisions in Sweden Based on Commuting Statistics Författare: Folke Carlsson, Mats Johansson, Lars Olof Persson och Björn Tegsjö

Återutgivning, endast i PDF-format

Summary

The 284 municipalities in 24 counties in Sweden have been aggregated to 11 Labour market areas with largely internal commuting. The size of these labour market areas ranged from 1 500 to 940 000 jobs in 1988. The geographical delimitation of these LMAs is not very sensitive to changes in commuting criteria.

The Labour market areas have been clustered into 10 Employment zones (E zones) each of them homogenous in terms of character of regional economy and structure of the labour market. These clusters are more relevant for regional analysis in terms of stability and vulnerabilty of demand for supply  of labour than either the municipalities or the counties, which are frequently used. Each of these E-zones contains LMAs which share similar characteristics and problems more or less independently of their geographical location in the country.

Labour Market Areas and Employment Zones - New Regional Divisions in Sweden Based on Commuting Statistics

Nya rapporter på miljötemat

Kriterier och indikatorer på hållbar
utveckling: exempel från teori och praktik

[UMEÅ 2011-05-10] Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna.

"Kriterier och indikatorer på hållbar
utveckling: exempel från teori och praktik"

Regionala och kommunala mål för
hållbarhetsarbete i Umeåregionen

[UMEÅ 2011-05-10] Under 2008-2010 samverkade sex kommuner i Umeåregionen (”Hållbara Umeåregionen”) runt försök att genomföra Ålborgåtagandena om hållbar utveckling – en process som kommunerna och kommunförbundet inbjudit forskning om. Inom ramen för projektet har de sex kommunerna antagit lokala hållbarhetsstrategier med kommunvisa prioriteringar. Dessa prioriteringar diskuterades inom Umeåregionssamarbetet för att eventuellt samordnas och för att nå prioriteringar som ses som lämpliga både i individuella kommuner och i regionen som helhet. Den här rapporten har undersökt huruvida de sex kommunerna i Umeåregion har arbetat med implementeringen av Ålborgåtagandena, vad som varit lyckosamt och mindre lyckosamt i strävan mot hållbar utveckling. Förutom arbetet på kommunal nivå och inom samarbetet existerar också regionala mål i Västerbottens län samt inom den privata sektorn.

"Regionala och kommunala mål för
hållbarhetsarbete i Umeåregionen"

Vill du veta mer? Kontakta: Carina Keskitalo

39000 personer behövs till Västerbotten

Författare: Andreas Forsgren, Marcus Holmström, Gunnar Brandén och Fredrik Olsson Spjut

[2011-02-11] Personal sökes! - 39 000 kvinnor och män till Västerbottens län de kommande 10 åren! Det är slutsatsen av CERUMs analys i rappporten som gjorts på uppdrag av Region Västerbotten.

Region Västerbotten har regeringens uppdrag att etablera en regional kompetensplattform i Västerbottens län. Syftet är att öka samarbetet i regionen kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt.

Ladda ner rapporten: 39 000 anställningar till och med 2020
En studie av rekryteringsbehovet i Västerbottens län

Kontakta författarna:
Gunnar Brandén, Andreas Forsgren, Marcus Holmström och Fredrik Olsson Spjut

Konjunkturbladet AC hösten 2010

Författare: Anna Norin, Johanna Edlund, Marcus Holmström, Kartdesign: Fredrik Björkman

Höstens prognos från ACANALYS visar en förväntad ökning av bruttoregionprodukten (BRP) i Västerbotten med 2,2 procent för 2010. Den nya prognosen är en justering av vårens prognos som visade nolltillväxt. Ekonomin i Västerbotten verkar återhämta sig snabbare än vad den tidigare prognostiserat. Tillväxten i länet skulle då vara något lägre än rikets BNP-tillväxt, samtidigt verkar nedgången i Västerbotten under krisen inte lika kraftig som i riket.

Vår nya prognos är därmed mer positiv än den vi presenterade våren 2010. Enligt den nya prognosen blir BRP 78 miljarder 2010. Västerbotten har därmed åter nått nivåerna från 2007 och 2008. Den positiva utvecklingen ser ut att fortsätta under de närmaste åren.

Sysselsättningen i länet ökade under tredje kvartalet jämfört med samma period förra året. Den öppna arbetslösheten minskade dessutom kraftigt. Befolkningen ökade även något. I september 2010 bodde 259 097 personer i Västerbotten, en ökning med 0,3 procent jämfört med september 2009.

Ladda ner Konjunkturbladet AC, Hösten 2010

Frågor: Anna Norin , 090 - 786 71 54 eller Lars Westin , Projektledare: 070 – 571 6571

Långt bort, kallt och blåsigt? Trivs svenskar i norr med sina liv?

Nils-Gustav Lundgren, Professor i ekonomisk historia

Den internationella lyckoforskningen pekar på ett antal faktorer som påverkar den upplevda lyckan. I en enkät skickad till 4 000 norrlänningar, besvarad av 2 392 individer, bekräftas flera av dessa hypoteser. Högre inkomst, särskilt relativ inkomst, leder till högre lycka, liksom en religiös övertygelse, att ha ett fast jobb, att vara frisk och att ha gjort karriär. I strid med internationell forskning kan de som tillhör en nationell minoritet uppleva högre lycka, i alla fall om man är same eller tornedaling. Geografisk hemvist kan också påverka lyckan: Skellefte- och pitebor är klart lyckligare än genomsnittsnorrlänningen.

Läs artikeln i ekonomisk debatt

Kontakta Nils Gustav Lundgren

Improvement Districts i Sverige? - Internationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling

Johanna Edlund och Lars Westin (utgiven av Den goda staden)

[2010-11-15] Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till "snålskjutsbeteende" bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer.

Denna rapport är en utvidgad version av projektets första rapport "BIDs i Sverige - Internationella erfarenheter av Business Improvement Districts (Edlund & Westin, 2009)

Mer information om rapporten, kontakta: Johanna Edlund

Ladda ner rapporten: Improvement Districts i Sverige? - Internationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling

Synen på befolkning och försörjning i Norrland 1940-1970

Författare: Martin Eriksson, F.D. i Ekonomisk historia

[2010-11-01] Socialt och ekonomiskt framgångsrika regioner kännetecknas ofta av en hög förmåga till att fånga upp den forskning och de idéer som finns i den nationella och internationella debatten och omsätta dessa till fungerande och effektiva utvecklingsstrategier. Internationella erfarenheter visar även att regioner på detta sätt kan klara av att förnya sig och byta inriktning i perioder av förändrad konkurrenskraft. Framgångsrika regioner blir mot den bakgrunden allt mer beroende av information om sin egen och omvärldens utveckling samt att även bygga upp sin förmåga att hantera sådan kunskap.

Denna rapport tar översiktligt upp olika skeden i den regionala historien under perioden 1940-1970

Mer information om rapporten, kontakta: Martin Eriksson

Synen på befolkning och försörjning i Norrland 1940-1970 - En översikt av forskning och samhällsdebatt

Investeringsläget i Norrland - Industrins investeringar i Norrland, åren 1997-2007

Författare: Anna Jonsson och Lisa Svendsberget

[September 2010] Vad gör en region långsiktigt hållbar? För att en region ska växa och för att människor ska välja att bo där måste det finnas ekonomisk tillväxt och en tro på att regionen kommer att utvecklas positivt även i framtiden. Detta speglas bland annat av investeringarnas storlek i regionen. Tror företagen på regionens framtid investerar de även pengar i området. Denna rapport syftar till att kartlägga industrins bruttoinvesteringar i de fyra nordligaste länen mellan åren 1997 och 2007. Ett särskilt fokus läggs på investeringsläget i Västerbotten. I rapporten tas även en investeringsprognos fram till 2011 för de fyra nordliga länen. Investeras det tillräckligt i industrin i Västerbotten för att bibehålla den regionala konkurrenskraften?

Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av CERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av företagarna Västerbotten och Västerbottens handelskammare.

Kontakta Anna Jonsson för mer information om rapporten

Ladda ner rapporten: "Investeringsläget i Norrland"

Det kommunalekonomiska utjämningsystemet - Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknadsregioner

Författare: Johanna Edlund och Marcus Holmström

[2010-06-15] Det kommunalekonomiska utjämningssystemet för kommuner och landsting har genom åren haft ett brett politiskt stöd, men dess exakta utformning har ofta blivit föremål för debatt. Systemets syfte är att säkerställa att alla invånare i Sverige kan erbjudas likvärdig service oberoende av vilken kommun eller vilket landsting de valt att bosätta sig i. Bidraget eller avgiften som en kommun eller ett landsting erhåller eller betalar till systemet beror i huvudsak på medelinkomsten hos kommunens eller landstingets invånare relativt medelinkomsten i riket. I den här rapporten beskriver och analyserar vi översiktligt utfallet i utjämningssystemet.

Vi försöker bland annat skilja ut den statliga finansieringen av systemet, betona analysen av de funktionella arbetsmarknaderna och diskutera hur bidragsberoende regioner kan göra sig mindre beroende av systemet.

Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. Rapporten fäster därför särskild vikt vid det kommunalekonomiska utjämningssystemets utfall i Västerbotten, samt till vis del även i de övriga tre nordliga länen.

Projektet ACANALYS ägs av CERUM, Umeå universitet, och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner, Umeå universitet samt stöds av Företagarna i Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.

Vill du veta mer? Kontakta: Johanna Edlund och Marcus Holmström

Läs rapporten: Det kommunalekonomiska utjämningssystemet - Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader

Sverige, strukturfonderna och sammanhållningspoliltiken inom EU: En paneldatastudie för 1991-2006 tillämpad på de svenska länen

Författare: Marcus Holmström

[2010-06-14] I rapporten studeras inkomstutvecklingen i svenska län, dels ur ett konvergensperspektiv och dels ur ett tillväxtteoretiskt perspektiv. Studiens huvudsakliga syften är att studera huruvida de relativt sett fattigare länen har närmat sig de relativt rikare länen i inkomst per capita under perioden 1991-2006 och huruvida de regionalpolitiska stödmedel som de svenska länen har tilldelats från EU:s strukturfonder har gett upphov till tillväxt i inkomst per capita under perioderna 1995-1999 och 2000-2006.

Tillsammans med andra tilllväxtförklarande variabler såsom humankapitalackumulation och sysselsättningsutveckling skapas två paneldataset, från vilka fyra modellspecifikationer skattas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultatet antyder att inkomstskillnaderna mellan de svenska länen har ökat under den studerade perioden. Vad gäller de sturkturfondsmedel som EU har tilldelat länen antyder resultaten att de inte har haft någon signifikant effekt på inkomsttillväxten under de två programperioder som tillfallit Sverige.

Rapporten är en reviderad version av den kandidatuppsats som skrevs av författaren under vårterminen 2008. Uppsatsen tilldelades pris för bästa regionalvetenskap ur Gösta Skoglunds internationella fond samma år.

Mer information om rapporten, kontakta: Marcus Holmström

Läs rapporten: "Sverige, strukturfonderna och sammanhållningspolitiken inom EU"

Att etablera alternativkultur en rapport om det annorlunda Umeå

Författare: Richard Ström

[2010-05-27] Kultur som skapas i en stad eller i en region bidrar till dess goda rykte. Men vad som slår hos en viss publik kan inte alltid förutses. Även Umeås alternativa musikliv har ”spritt ordet” om staden vidare ut i världen: Umeå är annorlunda.

Ett gott rykte som en ”alternativ” stad är inte helt lätt att beordra eller administrera fram. Rapporten handlar om hur man ändå kan försöka locka det alternativa att etablera sig. I rapporten jämförs två verksamheter för ungdomskultur, den ena kommunal, den andra självstyrd med syfte att hitta styrkor och svagheter. Utifrån denna jämförelse skapas sedan en bild av ett idealt kulturhus.

Författare är: Richard Ström som läser 8:e terminen på Kulturanalysprogrammet vid Umeå Universitet. Författaren har ett intresse av sociala rörelser, subkulturer och olika former av kulturyttringar verksamma utanför den etablerade kulturen. Till tidigare arbeten hör bland annat en C-uppsats kring föreningen Verket och dess roll som kulturproducent i Umeå.

Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av Centrum för regionalvetenskap, CERUM vid Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens Läns Landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.

Läs rapporten:

"Att etalera alternativkultur - en rapport om det annorlund Umeå"Kontakta: Richard Ström

"Konjunkturläge AC"

Anna Norin, Anna Jonsson, Lisa Svendsberget

KONJUNKTURLÄGE AC Våren 2010

[2010-04-29] ACANALYS vid CERUM, Umeå universitet, presenterar i dag en lägesrapport om konjunkturläget i Västerbotten. Prognoserna visar att Västerbotten under år 2010 kommer att gå från negativ tillväxt till nolltillväxt. Analysen indikerar att konjunkturnedgången, i termer av BRP, hittills verkar slagit något svagare mot Västerbotten än mot Sverige som helhet. Däremot har nedgången resulterat i en kraftigt minskad sysselsättning. Minskningen är mer en dubbelt så stor som för riket (4.5% jämfört med 2.2%). Enligt ACANALYS har även företagens bruttoinvesteringar under ett antal år generellt varit någon procent lägre jämfört med den nationella investeringsaktiviteten. Det kan uppfattas som bekymmersamt eftersom investeringsaktiviteten speglar företagssektorns förmåga att skapa framtida tillväxt i länet.

Detta är det första ”Konjunkturläge AC” som producerats inom projektet ACANALYS vid CERUM Umeå universitet. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av Centrum för regionalvetenskap, CERUM vid Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens Läns Landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.

Läs rapporten: "Konjunkturläge i AC"

Projektledare: Lars Westin, 070 – 571 65 71. För frågor om statistiken i Konjunkturläge AC kontakta: Anna Norin, 090- 786 71 54.

Tidskriften Västerbotten - Det röda Umeå

[UMEÅ 2010-04-21] Om Umeå finns det en viss bild och om dess dess universitet i synnerhet, att det ska ha varit särskilt rött i efterspelet av den omfattande radikalisering som stora delar av Västvärlden genomgick i slutet av 1960-talet. Denna, bilden av Umeå universitet som det röda universitetet lever kvar här och var fortfarande. I tidskriften Västerbotten försöker redaktionen att återskapa några stämningar bland dem som var med samt beskriva några händelser som ännu lever i färskt minne hos Umeåborna.

Rolf Hugoson vid CERUM har författat kapitlet "Norrlandsoperan - fisk eller fågel i Umeås kulturliv".

Tidskriften produceras av Västerbottens museum för Västerbottens läns hembygdsförbund

Läs mer: Västerbottens museums hemsida

Mer information, kontakta: Rolf Hugoson

Kulturens kraft för regional utveckling

Av Lisbeth Lindeborg och Lars Lindkvist (red.) och med kapitel av Rolf Hugoson, CERUM

[2010-04-20] Här söker 22 forskare och andra verksamma inom kultursektorn svar på frågorna: Vad har satsningarna inom kulturen lett till och hur har dessa på olika håll gestaltats? Vilka är de positiva och negativa erfarenheterna? Syftet med boken är att visa fram och analysera ett antal svenska och europeiska exempel, där kultursatsningar på lokal och regional nivå stimulerat utvecklingen och lett till spännande förändringsprocesser för samhället i övrigt.

I antologin behandlas bland annat Skapande Skåne som kreativt landskap, platsens själ i södra Småland, den kulturella ekonomins betydelse för Stockholmsförorterna Tensta och Botkyrka, AIRIS (Artists in Residence)-projekten i västra Sverige, musik och konstsatsningarna i Vara och Skärhamn, den kreativa skärningspunkten Furillen på Gotland, symbiosen mellan kultur, ekonomi och natur i Dalhalla, relationell estetik i Östersund, det spektakulära Ice Dome Concert Hall-projektet i Piteå och kulturen som ledstjärna ibland annat Holstebro, Charleville-Mézières och NewcastleGateshead.

Avsikten är att visa på både de möjligheter och de svårigheter som satsningarna ställts inför.

Innehåll:

Lisbeth Lindeborg & Lars Lindkvist
På väg i kultursamhället/Ett inledande samtal
Sven Nilsson
Det kreativa landskapet/Skapande skåne
Lars Lindkvist, Erica Månsson & Lisa Bergman
Att hitta platsens själ/Cultural planning i Kronobergs län
Christina Hjorth
Staden som livsmiljö/Cultural planning i Bergsjön
Michael Eriksson & Alexander Styhre
Kreativ logik, komfortzoner och värdet av konstnärligt tänkande/AIRIS-projektet. Inkl. AIRIS – toppen av ett isberg Pia Areblad
John Armbrecht & Tommy D. Andersson
Kultur och värdeskapande/En ekonomisk analys av Vara Konserthus och Nordiska Akvarellmuseet
Tobias Nielsén
System för kreativitet/Hultsfredsfestivalens framgångshistoria full av misslyckanden
Lars Lindkvist
Kreativa skärningspunkter och entreprenörskap/Furillen
Heléne Bäckström
KRUT/Kreativ utveckling och regionala processer i östra Mellansverige och södra Småland
Lars Lindkvist & Katja Lindqvist
Konsthallars kraft för lokal utveckling/Tensta och Virserum
Hans Wessblad
En kulturekonomisk metamorfos/Botkyrka
Lasse Ernst
Mitt i en skärningspunkt/Bergslagen
Per Frankelius
Konsten att väva samman kultur, natur och ekonomi/Dalhalla
Wilhelm Skoglund & Stig Westerdahl
Relationell estetik i gammal militärstad/Färgfabriken Norr i Östersund
Rolf Hugoson
Möten, nätverk och politik/Norrlandsoperan igår, idag, imorgon
Hans Gelter & Jennie Gelter
Lärdomar från ett innovativt utvecklingsprojekt/Ice Dome Concert Hall i Piteå
Lisbeth Lindeborg
Med kulturen som ledstjärna/Europeiska städer och regioner i förvandling

BRP Då: Beräkningsmetod och trender

Fredrik Olsson Spjut

Beräkning av historisk BRP
Beräkning av bruttoregionprodukter 1968-1992: beräkningsmetod och data

[April 2010] Rapporten syftar till att beräkna och framställa historisk bruttoregionprodukt (BRP) för de svenska länen 1968 till och med 1993, samt beskriva hur dessa data kan länkas med existerande officiella BRP-data. Där BRP visar värdet av den samlade produktionen i länet under ett år. Statistiska centralbyråns (SCB) regionalräkenskaper inleds 1993 och denna rapport diskuterar och beräknar BRP för tidigare år, med en start 1968. Följaktligen bidrar rapporten med BRP-serier för alla Sveriges län mellan åren 1968-2007, samt en diskussion angående beräkningsmetoder och möjliga statistiska underlag för att konstruera historisk BRP.

Den historiska förlängningen av BRP-data för de svenska länen kan motiveras utifrån två perspektiv. För det första ger ett längre historiskt perspektiv ökad information om regionalekonomisk utveckling, då den tidigare perioden också inrymmer fler av de samhällsekonomiska förändringarna som kommit att påverka dagens och framtidens regionalekonomiska utveckling. I detta fall kan det exemplifieras med den relativt kraftiga omvandlingen från 1970-talet som tidigare forskning lyft fram som central i förståelsen av svensk och regional ekonomisk utveckling. För det andra, vilket i högsta grad är sammankopplat med det första motivet, kan SCB:s startpunkt 1993 skymma intressant utvecklingsdrag i regionernas ekonomiska utveckling. Detta utifrån att startåret sammanfaller med 1990-talskrisen, vilken också kan ses som en omvandlande process i svensk och regional ekonomisk utveckling

BRP i Norr
– utveckling och trender
Bruttoregionproduktens utveckling i Norrlandslänen 1968-2007

[April 2010] I föreliggande rapport diskuteras och analyseras Bruttoregionenproduktens (BRP) historiska utveckling i Västerbotten och de övriga mest nordliga länen i Sverige (Jämtland, Västernorrland och Norrbotten). Det historiska perspektivet sträcker sig mellan åren 1968 till och med 2007. Syftet med den historiska analysen är att kunna studera de fyra nordligaste länens BRP-utveckling över tid, vilket bildar ett underlag för en mer nyanserad diskussion av den regionalekonomiska utvecklingen idag och i förhållande till andra regioner i Sverige. Studien inkludera också perioder av ekonomiska svårigheter och omstruktureringar av produktion, där perspektivet möjliggör komparationer mellan regionernas utveckling samt trender.

Rapporten fokuserar de fyra nordliga länens BRP-utveckling, där också övriga svenska regioner jämförs för att spegla trender och olika utvecklings- och tillväxtfaser i Västerbotten och Norrland. På detta sätt analyserar rapporten både utvecklingen sett till utvecklingen mellan de fyra nordligaste länen och Norrlandslänen sett som en enhet i jämförelse med andra regioner i Sverige. Resultaten av dessa analyser belyser skillnader mellan utvecklingen i de fyra nordligaste länen, där exempelvis Västerbotten och Norrbotten har haft en mer positiv utveckling av BRP under den avslutande delen av perioden. Detta samtidigt som rapporten visar på att Norrland 4 upplevt en relativt sämre utveckling i jämförelse med storstadsregionerna från och med 1990-talskrisen.

Rapporterna har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av CERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare.

BRP: BeräkningsmetodBRP: Utveckling och trender

Mer information om rapporten, kontakta: Fredrik Olsson Spjut

Ekologiska fotavtryck i Norra Sverige

Hanna Sundén

[Februari 2010] Måttet "ekologiska fotavtryck" är ett försök att beräkna hur mycket resurser i form av naturkapital som befolkningen inom ett givet område förbrukar. Måttet omfattar den mängd resurser och den mark som krävs för produktionen av de varor, den service, det boende och de transporter som förbrukas av befolkningen samt för att ta hand om det avfall och utsläpp som genereras. Avsikten är att erhålla ett mått som är skalberoende i förhållande till regionens storlek. Beräkningen av det ekologiska fotavtrycket kan därför göras för hela världen likaväl som för befolkningen inom ett mindre geografiskt område. Det ekologiska fotavtrycket kan därför jämföras med områdets biokapacitet, dvs. områdets biologiska produktionsförmåga.

I rapporten studeras en av flera metoder som föreslagits för att beräkna det ekologiska fotavtrycket. Fokus ligger på metodens grundläggande antaganden, dess problem och möjligheter. Vidare genomförs en fallstudie där metoden prövas på de fyra nordliga länen i Sverige. Avslutningsvis diskuteras beräkningarna samt huruvida det ekologiska fotavtrycket fungerar som mått på hållbar utveckling.

Studien har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens flr analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av CERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens handelskammare.

Vill du veta mer om "Ekologiska fotavtryck i Norra Sverige"

Ekologiska fotavtryck i Norra SverigeKontakta Hanna Sundén

Förankra regionaliseringen i Norrland bättre hos medborgarna

[November 2009] Med finansiering från de fyra nordligaste länen har regionforskare från Umeå universitet, Luleå tekniska universitetet och Mittuniversitet undersökt förutsättningarna för regionalisering av norra Sverige.

I Projektet har CERUMs gästprofessor Nils-Gustav Lundgren, professor i ekonomisk historia vid institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet, deltagit.

Den nu avlämnade slutrapporten kan beställas från Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.

Pressmeddelande och kontaktinformation för rapporten

Sportregion Västerbotten - En analys av sportsektorn (sportnäringen)

Roger Filipsson CERUM Report Nr 36/2011 ISBN : 978-91-7459-310-5 ISSN 0282-0277

I de utmaningar som samhället ställs inför nu och i framtiden har sportsektorn en viktig roll. En god livsmiljö, en hög livskvalitet, attraktiva livsmiljöer, entreprenörsanda, engagerade medborgare i ett demokratiskt samhälle – ur alla dessa aspekter kan sportsektorn bidra till en positiv utveckling. Sport- och naturmiljöerna och de värden som finns och genereras i dem är betydelsefulla samhällsresurser och precis som med andra tillgångar måste de tillvaratas och utvecklas.

Sportsektorn har idag ett värde på cirka tre miljarder kronor i Västerbotten, enligt en europeisk beräkningsmodell (Idrottens makroekonomiska effekter i Europa, 2006). Sportsektorn kan vara med och utveckla samhället och medverka till en hållbar utveckling, men för att göra största möjliga nytta bör den analyseras djupare för att se utvecklingspotential och betydelse. Det är med utgångspunkt från detta som denna undersökning har genomförts.

Ladda ner.


Sidansvarig: Henrik Norin

Utskriftsversion