Till umu.se

Pågående projekt

Projekt som beviljades medel vid utlysningen i januari 2016-01-12

Konstnärlig verksamhet i kreativa städer

Alf Arvidsson, Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Medel söks för en förstudie till ett projekt om hur medvetna politiska satsningar på kultur som lokal profilering, byggandet av ”kreativa städer”, får konsekvenser för konstnärlig verksamhet, såväl i termer av generella tendenser som i utformning av specifika konstnärliga verk. Övergripande frågeställningar blir: Processer för prioriteringar, Internationell framkant kontra regional särart, Institutioner kontra fria individer/grupper, och Konstnär-publik-relationens karaktär. En utgångspunkt är att flera olika motiveringar och drivkrafter kan ligga bakom medvetna satsningar, vilket i sin tur får betydelse för vilka konstnärliga former som kommer att premieras, vem som utövar och för den konkreta gestaltning som resulterar. Det planerade projektet syftar till att bidra till fördjupad kunskap om och förståelse av processer där plats och kreativitet relateras till varandra, om konstnärliga utmaningar i att anknyta till kulturpolitiska satsningar, om förändringar i konstnärsrollens förväntningar och möjligheter, samt till att på teoretiska och metodiska plan utveckla kulturvetenskapliga perspektiv på kulturpolitik.

”Legacy” som begrepp vid stadsplanering i samband med kultur-huvudstadsår.

Rolf Hugoson, Statsvetenskapliga institutionen och CERUM

Vid utvärdering av europeiska kulturhuvudstäder fick begreppet ”legacy” central betydelse genom 2004 års så kallade ”Palmer report”. Begreppet framstod därefter snart som ett obligatoriskt fokus. I Umeås ansökan ”Curio-sity and passion” återfinner vi således på sidan 15 rubriken ”the legacy”, som emellertid i den svenska versionen bara översattes till ”Efter 2014….”.

”Legacy” betyder annars mer allmänt ”arv” eller ”överlåtelse till eftervärl-den”. Detta blev ett planeringsbegrepp då Atlanta-OS 1996 skulle anordnas. Efter spelen skulle man ta tillvara arenor och bostäder som byggt för gäs-tande idrottsmän och kvinnor. Detta var i de moderna olympiska spelens historia inte ett nytt behov, men Atlantas fokus på ett ”Olympic Legacy” var en innovation, som fick genomslag i planering och utvärderingar av senare sommar- och vinterspel.

Projektet ”Legacy som begrepp vid stadsplanering” syftar till att skapa större klarhet i hur det internationella planeringsbegeppet har använts sedan 2008 såväl vid planering inför kulturhuvudstadsår som i utvärderingar och histori-eskrivningar efter dessa evenemang. Umeå utgör härvid ett intressant exem-pel. Det paper som projektet skall leda fram till kommer i någon mån även att beakta sambandet mellan ”legacy” och de likaledes mångtydiga begreppen ”kultur” och ”hållbarhet”. Metoden utgörs av begreppsanalys med fokus på policy och politik i Kari Palonens anda.

Do Houses of Culture help create a just city for all?

Chris Hudson, Statsvetenskap 

Ulrika Schmauch, Sociologi 

Linda Sandberg, Umeå centrum för genusstudier (UCGS) 

Projektet syftar till att genomföra en pilotstudie och att utveckla en forskningsansökan för en större komparativ studie kring kulturhus’ betydelse för social rättvisa och rätten till staden. I pilotstudien avser vi att studera Väven och Lokstallarna i Umeå och Kulturhuset i Tromsö för att få djupare kunskap kring deltagande i kultur och vilken roll kulturen spelar för att stadsutveckling. Vilka risker och fördelar finns med etablerandet av kulturhus? De tre fallen utgör exempel på olika sätt att skapa platser för kultur och bidrar till staden på olika sätt. I pilotstudien planerar vi att använda två typer av metoder: a) kritisk analys av policydokument och officiella uttalanden kring kulturhusen och deras roll för att skapa en attraktiv stad och b) djupintervjuer med beslutsfattare och politiker m fl. i Umeå och Tromsö. Särskilt fokus kommer här att ligga på deras förståelse av kulturhusen och den betydelse de tillskrivs för att skapa social inkludering och rätten till staden.

Projekt som beviljades medel vid utlysningen i december 2014

Tales of a City: Sámi Elements in Umeå 2014

Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Ansökan avser en månads lönekostnad (75000 kr) för att vidareutveckla den forskning som påbörjats under 2014, då jag erhöll medel för tre månaders forskning. Syftet är att skriva ett paper med titeln “Tales of a City: Sámi Elements in Umeå 2014” till konferensen “New Narratives of the Postcolonial Arctic”, Roskilde universitet, 27–29 maj 2015. Syftet med deltagande i konferensen är dels att presentera forskning om Umeå 2014, dels att etablera kontakt med en forskningsmiljö som fått EU-medel för projektet Arctic Encounters –Contemporary Travel/Writing in the European High North. Ett tredje syfte med projektet är att skriva en ansökan om externa medel till Kempe-stiftelsen för forskningsfinansiering. Avsikten är att det sökta beloppet ska finansiera skrivande av två vetenskapliga artiklar utifrån den kulturhuvudstadsforskning jag bedrivit. Resultaten ska presenteras på svenska respektive engelska.

Det paper som ska presenteras i Roskilde har olika aktörers berättelser om samiska inslag i Umeå 2014 som tema. Materialet består av: 1) serien “Åtta samiska konstnärer”, Bildmuseet i Umeå, 2) två presentationer av den konstnärligt ansvarige för Umeå 2014, 3) en live-sändning i TV av invigningen av Umeå 2014, som sändes som en del av det samiska programutbudet.De olika berättelserna om de samiska inslagen i Umeå 2014 kommer att analyseras utifrån ett postkolonialt teoretiskt ramverk.

STÄDERS KULTURPRODUKTION OCH KREATIVA NÄRINGAR – Struktur och förändring

Robert Sörensson, Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet

Syftet med detta projekt är att studera svenska städers kulturproduktion och kreativa näringar. Studien fokuserar primärt på två dimensioner, nämligen dessa branschers struktur och förändring under tidsperioden 1993 till och med 2013.

Projekt som beviljades medel vid utlysningen i september 2014.

Staden som berättelse. Genus, urban folkbildning och narrativa perspektiv i Umeå 2014.

Annelie Bränström Öhman, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Projektet Staden som berättelse är en studie av tre offentliga konstverk som iscensatts i stadsrummet, och som studien kommer att analysera som bärande – alternativt ”störande” – delar av den större berättelsen om Umeå som kulturstad, och i synnerhet: som kulturhuvudstad, som den kommer till uttryck i policydokument och lokalpolitisk respektive kulturdebatt. Den gemensamma nämnaren är att det handlar om ”spatio-visuella” gestaltningar i en narrativ kontext som både innefattas i och överskrider de enskilda verken.

De tre verken är:

  1. ”Lev!”-tunneln (konstnärsduon FA+ konstverk i gång-/cykeltunneln vid Umeå Centralstation, tillägnat författaren Sara Lidman. Verket som invigdes i november 2012, ingår i konstnärernas pågående projekt World’s Library)

  2. Glaskonstnären Monica Edmondsons utsmyckning av ”fasad Forsete” (Utopia Citygalleria och Hotell Winn, kvarteret Forsete, färdigställd 2013) i Umeå centrum

  3. De åtta kortfilmer (filmare: Oskar Östergren) som producerats för att illustrera den samiska årstidscykeln som ramar in programåret Umeå 2014 (pågående, http://umea2014.se/sv/om-umea2014/ )

I samtliga dessa verk är frågor om plats och kulturellt respektive regionalt ursprung liksom om genus, etnicitet och emotioner starkt närvarande, både i den konstnärliga gestaltningen och i deras respektive platsspecifika narrativa kontexter. Med Umeå 2014 som förståelseram kan man här urskilja en folkbildande ambition, som bärs fram av de narrativa komponenterna.

Projekt som beviljades medel vid utlysningen i april 2014.

Skolans samverkan under Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå

Per Holm, Kultur- och medievetenskaper

Anders Marner,  Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Tommy Strandberg, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Hans Örtegren, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Projektet har fokus på kultur i skola. Det avser ge ökade kunskaper om och förståelse för kultursatsningars betydelser för undervisning och lärande. I den här studien läggs studeras de erbjudanden och de ansökningar som avser skolors och skolungdomars aktiva deltagande i kulturaktiviteter under Umeås värdskap som kulturhuvudstad 2014. Undersökningarna sker med hjälp av kartläggning av officiell statistik, materialinsamling, pressmeddelanden och information inför och under 2014. Intervjuer med berörda parter från skola och kommun genomförs, liksom fokusintervjuer med elever. Frågan om implementering av skolors aktiva medverkan i kulturskapande verksamheter inom kommun och region är i centrum.

I Sverige har satsningen ”Skapande skola” utvärderats 2013 och de rekommendationer som gavs var bland annat att öka kontakten mellan skolpersonal och kulturaktörer för att öka kompetensen och förståelsen för respektive verksamhet och kunna bidra till effektivare samverkansformer. Analys av ett stratifierat urval av elevers medverkan i kulturaktiviteter inom bild- och musikområdet avser att bidra till mer kunskap om samverkansmöjligheter skola – kulturliv. Studerande vid andra året av Bild-, Musik- resp. Kulturentreprenörs- programmen kommer att erbjudas samverkan i insamlingsfasen av empirin. Forskningen beräknas fortskrida efter projekttiden och syftar till att utveckla kommande forskningsprojekt där regional samverkan mellan skola, universitet och kulturorganisationer är i fokus.

PROJEKT: STADEN, KULTURPOLITIKEN OCH KULTURLIVETS DYNAMIK

Lars Westin, Centrum för regionalvetenskap (Cerum)

Kulturhuvudstadsår är rumsligt koncentrerade investeringar av många olika finansiärer i kulturella kapital. Städer ges resurser att med kulturen som förtecken visa upp sig på den europeiska arenan men även manifestera sig i stadssystemen. Stadens makrorelationer samverkar med ett kulturliv som kan vara mycket lokalt. Det mötet skapar en komplex och intressant dynamik. Kulturhuvudstaden ger möjlighet att nyttja året som investering i förnyelse och utmaning eller för att vidmakthålla och stärka en existerande position i systemet. Men kulturhuvudstadsårets finansiering stör en ordning, om så bara i stadens kulturella tjänstemannagrupp. Som så ofta blir reaktionen tudelad. Vissa ser möjligheter öppna sig, ta del av nya finansiella flöden, andra kräver stabilitet för att säkra existerande marginaler och förmåner. Ytterligare andra gör utspel för att positionera sig inför framtiden. Detta integrerade problemkomplex binder samman alternativa modeller för privat och offentlig resursfördelning, frågor om stadens tillväxt och position relativt andra städer, formering av lokalt kulturellt kapital i utbytet mellan de globala och stadens nuvarande kulturaktörer samt frågor om kulturens fysiska plats i staden – i centrum eller förorterna. Det erbjuder en ram för utarbetande av ett forskningsprogram där städers och kulturaktörers positionering kan struktureras på ett sätt som inte tidigare tydligt behandlats av forskningen.

Minoriteter, kulturella förhandlingar, stad och nation i förvandling. Samiska inslag i Umeå 2014.

Anne Heith, Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Projektet syftar till att undersöka den roll samiska inslag spelar i Umeås ansökan och igenom förandet av kulturhuvudstadsåret. Primärmaterialet består av elektroniskt medierad information (officiell hemsida etc.), tryckt material som är tillgängligt i anslutning till utställningar, samt av utställningar och evenemang som marknadsförs som ”samiska”. Föränderliga och instabila gränsdragningsprocesser som resulterar i berättelser om ”oss” och ”dem” kommer att analyseras med ett särskilt fokus på förändringar av den homogeniserande nationalism som kännetecknar moderniseringen av Sverige. Dagens intresse för minoriteter och lokal, samt regional, kultur utgör en bakgrund för undersökningen av hur samiska element används och vilken funktion de fyller i skiftande kontexter som: det europeiska kulturhuvudstadsåret, samisk kulturell mobilisering och svensk minoritetspolitik. Umeås ansökan har ett starkt fokus på att kultur är en motor för utveckling och framgång. Detta tema analyseras utifrån frågeställningarna ”utveckling och framgång i vilken bemärkelse och för vem?”. Projektet kommer att resultera i: 1) ett paper till UNeECC-konferensen, Umeå, oktober 2014, 2) och/eller ett manus till en peer review-publikation, 3) samt en ansökan om externa forskningsmedel för ett projekt med deltagare från olika discipliner.

Projekt som beviljades medel vid utlysningen i januari 2014.

Kulturlivet som festival: en explorativ studie av kulturhuvudstadsåret i Umeå

Alf Arvidsson, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Under de senaste 25-30 åren har kultursektorn gradvis kommit att både expandera och omvandlas, och en tidigare strikt åtskillnad mellan kommersiellt och kulturpolitiskt finansierade sfärer har ersatts med både en relativisering av estetik- och kvalitetsbegrepp och en starkare betoning av kultur som tillväxtkraft i samhället med åföljande fokus på entreprenörskap. En yttring av dessa processer är den framträdande roll som festivaler och andra större evenemangsformer fått. Detta projekt vill pröva om kulturhuvudstadsåret kan betraktas som en festivalisering av kulturlivet i storformat, och vad detta betyder i termer av vilka yttringar och fenomen som låter sig inrymmas i festivalformen, och om formen som sådan är konstnärligt produktiv. Projektet utgår från en genomgång av tidigare forskning med särskilt fokus på analysmodeller vars tillämpbarhet diskuteras. Som empiriskt testfall ska invigningsceremonin den 1 februari analyseras ur olika perspektiv: som rituell inledning av kulturhuvudstadsåret, som representation av samisk kultur, som allkonstverk samt avseende reception i form av offentlig debatt.

European Capital of Culture for all?

Chris Hudson, Statsvetenskap 

Ulrika Schmauch, Sociologi 

Linda Sandberg, Umeå centrum för genusstudier (UCGS) 

I en tid då man kultur framförs som lösning på vitt skilda problem så som avfolkning och psykosocial ohälsa och utanförskap, är det viktigt att studera hur kultur som politikområde förstås och bedrivs i praktiken och hur olika typer av maktrelationer förstärks, (åter)skapas och/eller förändras i och med detta. Umeå 2014 karaktäriseras av en ambition att uppnå delaktighet och engagemang i stadens befolkning genom ”medskapande” av kultur. 

Inom projektet European Capital of Culture for all? kommer en pilotstudie av kulturhuvudstadsåret att genomföras som kartlägger och kritiskt granskar olika sätt att använda kultur för att ökat medborgarinflytande. Utifrån teorier om urban rättvisa, och genom att fokusera på kulturens roll för att skapa demokratiska och rättvisa städer, syftar projektet till att få svar på frågor som: På vems kunskap, perspektiv och ideal baserats kulturpolitik och kulturaktiviteter? Hur förstärker kulturpolitik och kulturaktiviteter existerande maktrelationer? Hur kan de bidra till att skapa rättvisare städer? Pilotstudien kommer att genomföras av en mångvetenskaplig forskargrupp (statsvetenskap, kulturgeografi, genusvetenskap och sociologi) och kommer att identifiera de inneboende svårigheter och konflikter som finns i att använda kultur för att förändra ojämlika maktrelationer.

Kulturhuvudstädernas transnationella nätverk

Rolf Hugoson, Statsvetenskaliga institutionen och CERUM

Kulturhuvudstadsforskning bör knyta till det större forskningsfält som handlar om urbaniseringens dynamiska effekter, om städers globala och transnationella betydelse, samt om städers utrikespolitik. Grundtanken i detta projekt är att europeiska kulturhuvudstäder kan studeras som ett gränsöverskridande samarbetsprojekt, där skapandet av nätverk mellan städer uppmuntras. 

 Med utgångspunkt i Umeå 2014 skall dels forskning inledas om i vilken omfattning internationellt samarbete åstadkoms tack vare kulturhuvudstäder, dels metoder utvecklas för att studera olika typer av urbana nätverk: Vilka slags nätverk, tävlingar och gemensamma ambitioner byggs i praktiken upp av städer som vill vara kulturhuvudstäder?

I projektet fokuseras för det första samarbete och tävling mellan kulturhuvudstäder och kulturhuvudstadskandidater, dels under själva tävlingen men också som erfarenhetsutbyten mellan nuvarande, forna och kommande städer.

För det andra uppmärksammas även regionala nätverk, bäst exemplifierat av kulturhuvudstaden Essen 2010, som i praktiken kallades Ruhr 2010 och inkluderade flera städer. Men även för Umeå 2014 har Västerbotten och rentav Norrland varit viktigt. 

För det tredje granskas försöken att ta tillvara erfarenheter från deltagande i kulturhuvudstadskampanjer i nya samarbeten och nätverk. Dessa kan typiskt vara inriktade mot något konst- och kulturområde, eller mot sportevenemang: Commonwealth games 2014 hamnade till exempel i Glasgow (1990), trots att även Liverpool (2008) kämpade för detta evenemang. Även den försiktiga tanken på en framtida olympiad i Umeå är av intresse.

Kvinnohistoriskt Museum och samhällsförändring

Kerstin Norlander, Umeå centrum för genusstudier

Liselott Eriksson, Umeå centrum för genusstudier

I september 2010 beslöt Umeå kommuns kommunfullmäktige att staden ska bygga upp ett kvinnohistoriskt museum i det nya kulturhuset Väven. Museet planeras att öppna den 21 november 2014. I detta projekt skall museets ambitioner att skapa samhällsförändring granskas närmare. Utgångspunkten är museets avsiktsförklaring där den samhällsförändrande målsättningen betonas starkt. För projektet är tre olika aspekter av samhällsförändring av intresse: En aspekt är den uttalade feministiska ambitionen som ansluter till stadens kvinnopolitiska aktivism där ambitionen är att förflytta och överskrida samhällelig förståelse av vad kön/genus är. En annan aspekt är den lokala, kommunala jämställdhetspolitiska målsättningen att skapa lika livsvillkor för män och kvinnor i Umeå. Ytterligare en aspekt är kommunens arbete med kulturdriven tillväxt där museets verksamhet kan vara ett sätt att skapa en attraktiv stad som lockar till sig nya invånare och därmed bidrar till att realisera Umeås mål att ha 200 000 invånare 2050. Ett fokus är att studera jämställdhetspolitikens roll inom diskursen om kulturdriven tillväxt.

Kulturell kolonisation eller en arena för deltagande och självbestämmande? En analys av kulturhuvudstadsåret i Umeå utifrån ett samiskt rättighetsperspektiv

Krister Stoor, Centrum för samisk forskning 

Annette Löf, Statsvetenskap

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka förutsättningarna för samiskt deltagande och medskapande i kulturhuvudstadsåret. Rätten till självbestämmande och kontroll över den egna sociala, kulturella och ekonomiska utvecklingen som tillkommer samerna som urfolk utgör den huvudsakliga utgångspunkten för projektet. Utöver att den samiska kulturen gavs en central plats i Umeås ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad – vilket i sig självt medför särskilda krav på samiskt inflytande i planering och genomförande – menar vi även att kulturhuvudstadsåret kan ses som ett uttryck för nya och framväxande former och arenor för samhällspolitisk styrning. Kulturhuvudstadsårets uttalade syfte att skapa ”kulturdriven tillväxt” förstärker denna bild. Vi menar därför att frågan om omsättandet av samiska rättigheter i praktiken och särskilt frågan om kulturell integritet ställs på sin spets i och med den samiska inramningen och inriktningen på kulturhuvudstadsåret. Således är fokus för projektet att analysera hur frågor om samiskt deltagande, representativitet och inflytande i termer av hur, när och av vem, har hanterats i kulturhuvudstadsårets planering och genomförande.


Sidansvarig: Henrik Norin

Utskriftsversion