Till umu.se

Lokaliseringsteorins klassiker

Lokaliseringsteorins klassiker- personporträtt i urval

Inledning

Lokalisering, markanvändning, städer, landsbygd, kommunikationer, handel, interaktion. Alla är de exempel på rumsliga, national/regionalekonomiska och geografiska fenomen, lokaliseringsteorin är central och baseras på idéerna, synsätten som har utvecklats för att förklara verksamheters läge och de geografiska förutsättningarna utveckling av näringslivet. I det följande redogörs för den traditionella lokaliseringsteorins uppkomst, personporträtt för att avslutningsvis behandla den moderna lokaliseringsteorin.

Johann Heinrich von Thünen (1783-1850)

Johann Heinrich von Thünen föddes 1783 i Tyskland och dog 1850. Von Thünen var verksam som national- och lantbruksekonom. I hans främsta verk, Der isolierte Staat in Beziehung auf Landwirtschaft und Nationalökonomie (The isolated state) härleds argumentationen till en numerisk idealmodell för lantbrukets lägeskrav. Modellen ämnar förklara olika varors förhållande till stadskärnan där majoriteten av befolkningen bor. I centrum och i dess omedelbara närhet finns verksamheter som är beroende av närhet till marknaden. Varor med kort hållbarhet och som används flitigt av kundkretsen. Den här sortens dagligvaror har hög betalningsvilja för centrala lägen. Mer perifiera varor är mindre känsliga för ökande avstånd. Dessa har en lägre betalningsvilja för centrala lägen. Skillnaden mellan varors olika lokalisering beror på intensiteten i markanvändning, vilken avkastning som kan uppnås för olika varor. Mark med förenad med stora kostnader är i den bästa av världar beskaffad med svagt ytkrävande verksamhet. von Thünen ses idag som en pionjär inom ekonomisk lokaliseringsteori och var bland de första som använde ekonometriska skattningar och matematik samt marginalproduktivitets-   begreppet inom nationalekonomisk teori.

Alfred Weber (1868-1958)

Alfred Weber föddes i Tyskland 1868, han dog 1958. Alfred Weber ses ofta som lokaliseringsteorins anfader. Perioden 1909-1933 tjänstgjorde Weber som professor vid universitetet i Heidelberg. Hans mest kända verk är avhandlingen "Über den Standort der Industrien" som utkom 1909, där lades på många sätt grunden till det som kom att bli den moderna lokaliseringsteorin.

Alfred Weber och lokaliseringsteorin

Han utvecklade i sitt arbete en metod för att bestämma den punkt där de totala kostnaderna för transport av råvaror och transport av den färdiga produkten till avsättningsmarknaden minimerades. Studieobjektet utgjordes av lokaliseringsteori för industrin, industrin som under perioden var på frammarsch i Europa i takt med en omfattande global industrialiseringsprocess. Hans arbete bestod i att finna förklaring till industrins geografiska läge, om varför en industri väljer att lokalisera sin verksamhet till en viss plats. Weber utgick ifrån att industrin söker den plats där "de sammantagna tillverkningskostnaderna är så låga som möjligt (least-cost theory). Han menade att det i första hand var kostnaden av transporter för råvaror, energi och färdigvaror som var av vikt för industrins ekonomiska resultat. Följden av det resonemanget blir enligt Weber att industrin söker sig till den geografiska plats, det läge där de totala kostnaderna blir så låga som möjligt. Weber anger tre olika kostnader som viktiga för lokalisering, transportkostnad, arbetskostnad och agglomeration. Webers generella lokaliseringsteori är utvecklad för att appliceras oavsett vilket politiskt, kulturellt eller ekonomiskt system som finns. Utgångspunkten går att finna i fem stycken antaganden som gjorts för att förenkla analysen, med det övergripande målet att minimera kostnaderna för produktionen. Antagandena var: 

  1. Modellen är operativ, i ett enskilt land, med en likformig topografi, klimat, teknologisk utveckling och ekonomiskt system.
  2. Endast en "färdig" produkt i taget skeppas till marknadsplatsen
  3. Råvarorna är fixerade till särskilda platser, på samma sätt är marknaden där handel sker fixerad till en särskild plats.
  4. Arbetskraft är geografiskt orörlig, men obegränsad i all produktion.
  5. Transportkostnaden är en direkt funktion av vikten på varan och avståndet varan ska transporteras.

Från antagandena härör en mängd begrepp av väsentlig betydelse för Webers lokaliseringsteori, "Ubiquites" är material som finns tillgängliga överallt, till samma kostnad. Dess motsats är "localized materials", material som är tillgängliga bara på särskild plats, tex. kolgruvor, bränslefält etc.  "Pure materials" eller rena material är material som till sin fulla kapacitet övergår i den förädlade produkten. "Weight-losing-materials" eller viktminskande material är material och minskar i vikt/potential i sin förädlingprocess.

Utifrån ovanstående resonemang om en marknad och en vara blir slutsatserna:

  1. Om råvaran är finns i lika omfattning överallt (ubiquitous) bör förädling av råvaran ske på marknadsplatsen. Inga onödiga transportkostnader
  2. Rena råvaror (Pure materials) bör processas nära marknaden.
  3. Om råvaran är viktminskande bör förädlingen ske med siktet inställt på att undvika att transportera spillmaterial.

Walter Christaller (1898-1969)

Walter Christaller föddes 1893, han dog 1969. Christaller var geograf och nationalekonom och fick sitt internationella genombrott med centralortsteorin, framlagd 1933 i "Central Places in Southern Germany. Centralortsteorin kom senare att bli en viktig teori inom både kulturgeografin och regionalekonomin. Teorin vann också mark i den övergripande samhällsplaneringen för många länder i en efterkrigstid kantad av ny bebyggelseplanering med nya administrativa reformer. Bland annat härstammar 1974 års kommunindelning i Sverige från Christallers Centralortsteori.

Centralortsteorin ämnade förklara hur städer och orter förhöll sig till varandra, med utgångspunkt i städers olika storlek och fördelning. Tillsammans utgjorde städerna och orterna ett system med en centralort, viktig för handel och interaktion. Christaller argumenterade för en  överordnad teori som förklarade orters inbördes förhållande. Fördelningen av centralorter är beroende av hur pass väl centrat tjänar den kompletterande regionen, det som Christaller senare kallar för "umland" eller omland. Den övergripande frågan: Finns det lagar som beslutar om antalet, storleken och fördelningen av städer/orter. Inledningsvis görs en distinktion mellan by och ort. Byn tjänar jordbrukets syften. I byn och dess givna storlek bor så många människor som byn kan försörja med given jordbruksteknologi och organisation. Orterna förhåller sig på ett annat sätt, dessa finns i skiftande storlek och i olika kategorier, brevid varandra.

August Lösch (1906-1945)

August Lösch föddes 1906, han var en tysk ekonom med stort bidrag till lokaliseringsteorin. August Lösch dog 1945 bara 39 år gammal. August Lösch blev känd för att han applicerade teorin för allmän jämvikt på rumsliga problem i sin banbrytande bok Die räumliche Ordnung der Wirtschaft. Lösch bygger vidare på Christallers idéer om centralorten. Löschs bidrag inkluderar närmare ett försök att integrera Centralortsteorin med industriell och agrikulturell lokaliseringsteori. På samma sätt som Christaller börjar Lösch med ett antal grundläggande antaganden, förenklat ses jordytan på vilken all aktivitet sker som en plan, isotropiskt homogen yta. På denna yta uppträder vidare ett mönster av självförsörjande gårdar. Vidare antas att gårdarna har lika preferenser och ekonomiska behov, samma efterfrågekurva. De ekonomiska råvarorna antas vara jämnt fördelade över ytan. Från detta uppstod den problemformuleringen: Hur kan rumsliga ekonomiska skillnader uppträda på homogena ytor?

Tord Folkesson Palander (1902-1972)

Tord Folkesson PalanderTord Folkeson Palander föddes 1902 i Småland. Palander utbildade sig först vid KTH till kemiingengör, därefter påbörjades studier i nationalekonomi vid Stockholms högskola som utmynnade i disputation och avhandling 1935. Utnämd till professor blev han 1941 vid Handelshögskolan i Göteborg. Vid den tiden var nationalekonomi en vetenskap på frammarsch och ett par år senare blev Pallander professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Flertalet omstruktureringar av verksamheten pågick, men Palander stannade kvar i Uppsala, foskningsaktiv också efter pensionen. Palanders sista tid kantades av tidvis svår sjukdom, han drabbades av njurcancer från vilken han återhämtade sig. Vintern 1972 avled slutligen Pallander av en hjärnblödning åsamkad från en vanlig influensa.

Palander och Stockholmsskolan

Palander blev under sin studietid en av den så kallade ”Stockholmsskolans” ekonomer. Stockholmsskolan förblev en väl sammansvetsad grupp personer med starka personligheter och viljor. Stockholmsskolan utvecklade från 1920-talet till slutet av 30-talet inflations- och sysselsättningsteorin. Dessa analyserade också stabiliseringspolitikens förutsättningar. Till Stockholmsskolan räknas främst Gunnar Myrdal, Erik Lindahl, Erik Lundberg, Bertil Ohlin, Dag Hammarskjöld, Alf Johansson och Ingvar Svennilsson. Arvet efter Stockholmsskolan är i dag stort och detta kom sedermera att markera blomstringstiden för svensk makroekonomisk forskning.

Palander och vetenskapen

Palanders avhandling, Beiträge zur Standortsteorie (1935), ses idag som en av klassikerna inom vad som brukar betecknas för lokaliseringsteorin. Tillsammans med Leif Björk (1907–2000) översatte han Keynes "The General Theory of Employment, Interest and Money"

Walter Isard 1919-2010

Walter Isard är känd som en av grundarna av den moderna lokaliseringsteorin. Isard har lämnat bestående avtryck inom idustriell lokaliseringsteori och utvecklat metoder om rumslig analys. Isard föddes 1919 i Philadeliphia, USA. Han  tog sin första examen i matematik 1939 och började därefter som student i ekonomi på det framstående universitetet Harvard, CA.

29 år gammal sammanförde Isard ekonomer, geografer, sociologer och demografer i det nya tvärvetenskapliga forskningsfältet som kom att benämnas regionalvetenskap. Det nya forskningsfältet mynnande ut i en konferens några år senare där en organisationen Regional Science Association (RSA) skapades senare kallad Regional Science Association International (RSAI). Organisatioen har idag drygt 4 500 medlemmar från hela världen (Boyce, 2003).

Isards engagemang för regionalvetenskap föranledde flera besök i Europa och Asien. I början av 1980-talet besökte han Umeå och CERUM. 1980 blev Walter Isard hedersdoktor vid Umeå universitet.

Läs mer om Walter Isard

Avslutning - framväxten av den moderna lokaliseringsteorin

"Klassikerna" hade sen vetenskapens intialskede fokuserat till normativa modellresonemang, syftandes till diverse optimala lösningar av lokaliseringsproblem av olika karaktär. Under andra halvan av 1900-talet växte en inriktning med tydligare särprägel på beteende fram. I denna nya gren av lokaliseringsteorin  tydliggjordes det organisationsteoretiska inslaget tillsammans med de övergripande beslutsprocesser som alltigenom låg bakom företagens lokaliseringsstrategier. De senare ansåg att lokaliseringsmönster är en konsekvens av beslutsfattande och anpassning av verksamhet i ständigt förändrade förhållanden på marknaden. Istället för jämvikt och stabilitet som idealtillstånd för lokaliseringsbeslut har det blivit vanligare i efterkrigstid att resonera med utgångspunkt i att kriser och instabilitet som påverkar valet av lokaliseringsort. Världsomspännnande konkurrens och en strukturomvandling som är närmast global är i fokus när lokaliseringsfrågorna har förändrats.

  • Boyce, 2003
  • T., Puu. (1992) Palander och Uppsalamiljön, Ekonomisk Debatt, 1992:3
  • Nationalencyklopedins hemsida, 2010-01-26
  • Leon N. Moses, (May, 1958): Location and the Theory of Production, The Quarterly Journal of Economics, Vol. 72, No. 2 , pp. 259-272 The MIT Press
  • Ed Wheeler J.O, Muller P.O, Thrall G. I, Fik T.J. (1998): Economic Geography, Third edition
  • Powerpoint-presentation från Uppsala universitet, kulturgeografiska institutionen


Sidansvarig: Henrik Norin

Utskriftsversion

Kontaktinformation

Centrum för Regionalvetenskap
Umeå universitet
901 87 Umeå 

Besöksadress
Samhällsvetarhuset, våning 4 och 5